Provfiske i Valleviken 2018

Undersökning av artsammansättningen i bottendjurssamhället

Provfiske i Valleviken

Mätningar av närsalter

Undersökning av miljöstatus 2014

Arkeologisk undersökning

Provfiske i Valleviken 2018

Beståndet av abborre ökar glädjande nog dramatiskt. Däremot påträffas den invasiva svartmunnade smörbulten 2018.

pdfProvfiske i Valleviken 2018


Undersökning av artsammansättningen i bottendjurssamhället

Med syfte att belysa miljöstatusen i Valleviken genomfördes i maj 2017 undersökning av artsammansättningen av bottendjur i inre delen av Valleviken av studenter vid Uppsala universitet, Campus Gotland.

pdfRapport - Undersökning av artsammansättningen i bottendjurssamhället


Provfiske

I syfte att följa fisksamhällets utveckling i Valleviken har två provfisken genomförts, dels i Rädda Valleviken regi med nät som normalt används i sötvatten, dels tillsammans med Länsstyrelsen på Gotland med så kallade kustfiskenät. Båda fiskena utfördes med nät med olika maskstorlekar för att fånga fisk av olika arter och storlekar. Resultaten redovisas för Rädda Vallevikens provfiske 2017 samt för Länsstyrelsens fisken 2015-2017.

pdfProvfiske 2015-2017 (Länsstyrelsen)

pdfProvfiske Valleviken 2017


Mätningar av närsalter

Under säsongen 2015 undersöktes vattnets koncentration av näringsämnena kväve och fosfor vid sex provtagningsstationer (2, 3 och 4 i inre
Valleviken och 1, 5 och 6 utanför öarna Klasen-Fjaugen; se bilder i pdf nedan). Halterna mättes både som fritt tillgängligt fosfor (fosfat) och kväve (nitrit/nitrat och ammonium) och som totalhalter av fosfor och kväve. Provtagningarna skedde den 6 april (innan årets blomning av växtplankton) och under sommaren, den 11 juni och 18 augusti.

Allmänt visar resultaten att halterna av fria näringsämnen i vattenmassan minskar kraftigt i samband med att växtplanktonblomningen kommer
igång under våren (minskning april-juni) och därefter är låga men med en liten ökning av koncentrationerna i augusti (se bilder i pdf nedan). Vidare tyder resultaten på att planktonblomningen främst begränsas av tillgången på kväve; mycket låga halter av nitrit/nitrat och låga halter av ammonium under sommaren, medan halten fosfat aldrig går ned mot noll.

När det gäller totalhalterna av kväve och fosfor däremot, så ökar halterna under säsongen från april till augusti (se bilder i pdf nedan). En liknande ökning (mellan juni och augusti) skedde även 2014. Orsakerna till detta är oklara! Normalt bör även totalhalterna av kväve och fosfor gå ned under säsongen när plankton dör och sedimenterar ned till bottnen. Ökningen är störst i den inre delen av Valleviken, provpunkterna 3, 4 och 5. Kanske är det så att den näring som läcker ut från bottnarna i samband med nedbrytning av sedimenterat dött material under sommaren, hela tiden blir tillgängligt för plankton i och med att Valleviken är så grund? I så fall kan sedimentet ha stor betydelse för tillförseln av näringsämnen i systemet? Fortsatta undersökningar krävs för att reda ut detta!

pdfBilder - undersökning av närsalter 2015


Undersökning av miljöstatus 2014

Under 2014 genomfördes tre undersökningar i Valleviken med syfte att belysa miljöstatusen. Vattnets koncentration av näringsämnena kväve och fosfor mättes vid sex provtagningsstationer, artsammansättningen i bottendjursamhället undersöktes på tre platser och vattenvegetationens sammansättning undersöktes vid Husken (se Bild 1). Undersökningarna av bottendjur och vattenvegetation utfördes av studenter vid Uppsala universitet, Campus Gotland. Avsikten är att undersökningarna ska upprepas så att miljöstatusen i Valleviken kan följas vartefter åtgärder genomförs.

Otillfredställande halter av kväve och fosfor

Halterna av kväve och fosfor visade att situationen i den inre delen av Valleviken var otillfredsställande till dålig i augusti 2014, framförallt i den innersta delen. Utanför öarna Klasen-Fjaugen var situationen bättre, måttlig-otillfredsställande för fosfor och måttlig-god sett till kväve (se Bild 2).

Högre andel tåliga bottendjur i inre delen

I undersökningen av artsammansättningen av bottendjur klassades funna djur enligt en skala (1, 5, 10 och 15) beroende på känslighet för miljöstörning som utarbetats för att räkna fram ett index, s.k. BQI, som visar på miljöstatus. Av Bild 3 framgår att andelen djur med låg känslighet för miljöstörning (dvs med högst tålighet) var högre i den inre delen av Valleviken och att andelen djur med hög känslighet (dvs med lägst tålighet) var något högre utanför öarna Klasen-Fjaugen. Räknat som BQI-index indikerar värdena på god miljöstatus, 4.6-4.7, såväl i inre delen av viken som utanför öarna, 5.8 (ett index mellan 4 och 9 klassas som god, ca 3-4 som måttlig och 9-12 som hög miljöstatus). Anledningen till den relativt höga statusen kan hänga samman med att Valleviken är mycket grund varför syrebrist i bottensedimentet förmodligen inte uppstår.

Blåstång minskar i samband med övergödning

I undersökningen av vattenvegetationen vid Husken studerades förutom artsammansättningen även täckningsgrad samt andelen påväxt av fintrådiga alger på blåstång från vattenlinjen ned till ca 1.2 m djup (dvs i den s.k. litoralzonen). Allmänt gäller att t ex blåstång minskar i samband med övergödning medan fintrådiga grön- och brunalger ökar. Undersökningen visade på en tydlig gradient från dåliga förhållanden i den inre delen av viken (Västra Djupviken) vid Husken, till betydligt bättre längre ut mot udden. Exempelvis ökade andelen blåstång mot udden och mängden påväxt av fintrådiga alger på blåstången minskade signifikant från den inre till den yttre delen av området (se Bild 4).

pdfBilder - undersökning av miljöstatus 2014

pdfBottenfaunaundersökning i Valleviken1.02 MB

pdfLitoralundersökning i Valleviken 2014-01-013.9 MB


Arkeologisk undersökning

I samband med att föreningen Rädda Valleviken skulle anlägga en damm avsedd för lek av gädda i Kyllaj, Hellvi (se avslutade projekt) utfördes en arkeologisk undersökning i och med att området utpekats som plats för en hamn under vikingatid/medeltid. Undersökningen utfördes av Arendus AB
(se nedan rapport av Dan Carlsson). Undersökningen omfattade studier av kartmaterial samt en fältundersökning i samband med grävningen av dammen.

Stora stockar med huggspån

Ett par större stockar varav en med tydliga uthuggningar liksom huggspån påträffades. Även om fynden inte kunde knytas till någon specifik konstruktion utgör de sannolikt lämningar från någon form av brygga eller annan anordning i den gamla hamnen. Prov för datering m h a C14-metoden
har tagits för analys. Fynden tyder alltså på att området en gång har varit en hamn.

pdfArkeologisk undersökning4.47 MB